En dag i Forshaga.

Enhands

Nu börjar det närma sig snö, slask och minusgrader även här på västkusten. Om ca en vecka så börjar det, såg det ut som på de vädersidor jag kikat på. Man drömmer sig bort till nästa säsong av fiske, porlande vatten, ljudet av asp och björk i vinden, fåglar som kvittrar och doften av sommar. Som tur är så älskar jag isfisket, vi får bara hoppas att det blir tillräckligt kallt denna vinter, snön kan gärna hålla sig i fjällen.

Men först är det faktiskt tid för en titt i backspegeln på det år som gått. Och jag tänkte börja med min absolut sista lax och öring fiskedag 2014.

Göran fixar med flugorna i det sköna höstvädret

Denna dag hade jag bestämt att tillbringa med min alltid så trogne fiskekompis Robin Fahlstedt (min son) samt min gode vän Göran Dahlman och hans son Johan Dahlman. Vi bestämde oss för att ett besök i Forshaga hade varit spännande. Jag har haft den stora äran att få fiska med mycket kunnigt och duktigt folk genom åren och oftast så brukar det bli fisk vid sådana här möten. Just Forshaga har dock spökat ordentligt för mig. Ändå har jag fiskat där med både Tellis, som har fiskat mycket där och kan sträckan väldigt bra. Samt blivit guidad en dag av John Zäta Sätterman. Dessa dagar ihop vill jag nästan inte tänka på hur många tappade fiskar det blir, men hur som så hade jag till i år inte fått en enda fisk i Forshaga.

V-nacken

Vi hade en liten kurs i början på Augusti i år, och på kvällen den första dagen fick jag och Patrik som var med och guidade chans att fiska ett par timmar. Patrik ville se till att jag skulle få min första Forshagalax och sa att han skulle guida mig tills det var klart….det tog 15 minuter. Sedan gick det av bara farten och jag fick på 45 minuter 4 laxar….Sen blev det stendött och inget mer hände på hela kvällen, väldigt märkligt tyckte vi. Men Patrik sa det att huggperioden kommer ofta väldigt snabbt och slutar lika tvärt. Dagen efter var vi beredda när det rätta ljuset kom….men det blev aldrig någon huggperiod den kvällen. Så olika det kan vara i fiske, ena dagen succe’ i 45 minuter resten av tiden i två dagar, nästan stendött…

Vildlax från Vänern, inte någon fena klippt.

Men nu var vi tillbaka för årets sista laxfiskedag. Vi hade en kanontrevlig biltur de knappa 30 milen upp, och på kvällen blev det Görans världsberömda GT och några stärkande bira innan John blund kom och tippade oss o bingen. På morgonen var det dimmigt, och vi tog det ganska lugnt. Så fort dimman lättat så drog vi ut med båtarna. I Forshaga är det fiske med båt samt vadning beroende på vattenstånd. Och det sista jag läste på nätet var att det var nära vadning men fortfarande båtälv. Dock tyckte jag det såg väldigt lågt ut när vi sakta gled ut mot strömfåran. Vi hade nog inte fiskat mer än 10 minuter innan Simon från fiskecentret ropa ut över älven att det var vadarälv som gällde. Ok, bara att ro iland båtarna och börja vada. Nja inte helt enkelt, vattnet var ganska mörkt och det strömmade över de grus och stenåsar man skulle vada på så det var svårt att se. Och eftersom jag aldrig vadat här tidigare så hade jag inte mycket att komma med till de andra grabbarna. Jag har vadat mycket i både Mörrum och Emån i dess murriga humusvatten, men det här var lite läskigt faktiskt. Överallt ligger det stockar som liksom svävar i vattnet, och det tog en stund innan man visste vilka man kunde gå på och inte. Hur som, vi fick ordning på vadandet efter någon timme och kunde vada fritt uppåt och nedåt. Det var grymt härligt att smyga runt med mitt enhandspö och fiska alla strömkanter och blankfläckar. Solen sken och man kunde inte önska sig så mycket mer än ett hugg kanske. Just då kommer det så klart, på rak lina och lite twist. Fisken sopar i stenhårt och går sedan rakt upp i luften två gånger. Det blir lite skakigt när jag snabbt ska vada ner på en liten ås för att kunna landa den. Jag vet ju att det finns djupa hålor med massa stockar i…där vill man inte fastna. Allt går som smort och jag kan landa dagens första fisk….en öring så klart, vad annars detta år. 77cm och kanske något smal, men en härlig fight.

77cm öring

Alla fiskar nu hårt, det börjar hoppa en del fisk och det känns som det ska hugga i varje kast. Men efter ett par timmar är det fortfarande stilla, konstigt. Jag provar en liten strömkant och byter flugor frenetiskt, de finns ju här, det måste ju gå!! Längst ner i strömkanten drar det i igen, denna gång en laxhona på ca 75cm. Jäklar vad roligt, jag lägger ut flugan på exakt samma plats och det bara sopar i igen, wow fan va gött!! Nu händer det grejer. Jag landar även denna efter en riktigt tuff fight. Vilka akrobater till laxar, de hoppar hela tiden vissa av dem. Robin kommer och grattar till sjukt bra fiske och hjälper mig att ta några bilder.

Johan med sitt livs första lax

Nu krokar Johan en fisk högst upp och jag släpper spöet för att kunna hjälpa honom. Pappa Göran som för övrigt lovat att raka av sig skägget när han får sin första lax, assisterar sin son och landningen går fint. Johans livs första lax är landad, 60cm och lyckan är gjord. Gud vad härligt! Vi står och snackar lite och Göran går ut igen på sitt ställe, pang!! I först utlägget klipper det i en riktigt stor fisk som bara ligger och skummar hela ytan ute på v-nacken. Men så lossnar den och är borta. Nu är gänget taggat och vi fiskar på. Jag vadar ner lite i strömkanten jag fiskat tidigare och vinklar kastet åt andra hållet. Halvvägs in på driften så tuggar det i så där gött, jag lyfter spöet och det är fast fisk. Ännu en 75cm lax får se land.

Gulgröna laxar

Dagen fortsätter i ungefär samma takt, vi vilar, fiskar, äter pizza, tar en öl, en whisky, skrattar, solar och bara har det så bra som man kan. På eftermiddagen hugger den sista fisken när det börjat mörkna lite, men kvällen är ljummen och vi fiskar på en bit in i mörkret.