The Abumatic challenge

Fin Abborre

The Abumatic Challenge,
bara orden får en sann sportfiskesjäl att bli nyfiken.
Det är en öppen grupp på Facebook som har startats av Rasmus Ljungqvist och Benny Andersson, två frälsta specimenfiskare. Tanken är att hylla det enkla och pretentionslösa fisket. Allt har blivit så mycket om dyra prylar och kostsamma resor. The Abumatic Challenge går ut på att fånga fiskar på en enkel utrustning. De flesta har nog någon gång i början av sin sportfiskekarriär ägt ett Abumaticset.
Och det är precis det som vi ska fånga fiskarna med i utmaningen. Varje omgång utser Abumatic-anden 10 medlemmar ur gruppen som sina nya offer. Sedan ska de resterande medlemmarna i gruppen rösta fram 3 som får detta så hett eftertraktade kit hemskickat till sig. Under 3 veckor har man chansen att visa vad man går för och utför stordåd med denna så enkla men klassiska utrustning.
Jag hade turen att efter en fjärdeplats i röstningen få ett set då den rättmätige vinnaren var tvungen ut på resa och hann inte få setet.
Och jag ska villigt erkänna att detta har satt fart på fiskesuget. Jag trodde aldrig att det skulle bli så här, men det lilla kitet liksom drar i mig och vill ut till vattnet bara för att få visa vad det går för. Helt magiskt.
För er som inte vet så består ett Abumaticset av ett teleskopspö i denna upplaga, samt en inkapslad rulle med 0,25 nylonlina på. Enligt reglerna så får man byta ut linan annars måste man fiska med grejjorna som dom är.
Det är alltså ett kastspö.

Tävlingsmänniskan i mig vaknade till liv och jag tog ut ekipaget på en tur i Söndags. Tanken för mig är att utan inriktning på storlek satsa på att få så många arter som möjligt, och helst några lite udda. Så mitt först val var att försöka fånga en Stäm. På den platsen vet jag att jag kan fånga både Mört och Gädda också.
Jag mäskade med ett par burkar majs för att få igång lite rörelse på området.
I första utlägget med bottenmetet nappade det direkt. En hygglig Mört i lagom Gäddmetestorlek blev första fisk på detta Mojospöet. Sedan följde en hel knippe med stora fina Mörtar, men ingen Stäm. Jag hade några hårda napp på en plats som aldrig kom upp. Antog att detta kunde eventuellt vara stäm. 2 kast senare var uppdraget slutfört. En Stäm på 120gr blev en fin trofé för dagen. Jag fick även en fin Abborre som fick representera den arten. Gäddan gick jag bet på dessvärre, men fick ju Abborre i stället.

Dagen efter tog jag en promenad med Albert vid hemmasjön Gerdsken, självklart fick Mojospöet följa med. Och det behövdes inte mer än 2 kast här heller så var Gädda löst som art. Nu är det ju inga bjässar jag drar…ännu. Men det är faktiskt jävligt roligt. Tror att många som snöat in för mycket i ett visst fiske skulle behöva lite mojo från detta enkla fiske så kommer den riktiga passionen fram igen. Jag kommer bli fruktansvärt farlig vid laxälvarna framöver.
Snart spöböj igen….
Jonas