Mörrum kronolaxfiske har ändrat reglerna inför 2013 vilket är mycket bra tycker vi här på bloggen! Största regeländringen är att man max får ta upp en laxartad fisk om dagen vilket innebär att man måste sluta fiska den dagen om man DÖDAR en fisk. Bra Kronolax, nu har ni kommit ett steg närmare optimala fiskeregler för laxen och havsöringens överlevnad.
HÄR kan ni läsa Jan o´s artikel i FishEco: ”Sportfiske eller köttfiske, svaret är enkelt”
HÄR hittar du de nya reglerna
Ulf Sill förtydligade reglerna på deras facebooksida idag efter att reaktionerna i fiskesverige har varit starka:
Eftersom Mörrums Kronolaxfiske står i framkanten av svenskt utveckling av fiskefrågor och fiskeförvaltning medför det att man alltid står i skottlinjen och är iakttagen när det görs förändringar och justeringar av gällande regler.
De nya regler för fiskesäsongen gick ‘online’ för några dagar sen och reaktionerna var delvis starka och diskussionen på vissa bloggar, chatrum och i sociala medier är
i full gång. Dessutom blev det några trista påhopp och tyvärr t o m personangrepp från oväntad håll.
Mörrums Kronolaxfiske valde att sänka den tillåtna dagsfångsten från två laxfiskar till en laxfisk per dag.
Samtidigt som vi bestämde oss att freda alla lax-, öring- och hybridhonor i augusti och september.
Anledningen till att freda även hybridhonor är att många sportfiskare inte kan se skillnaden mellan lax-, öring- och hybridhonor. En av de vanligaste frågor i sportfiskekontoret är ‘Hur ser man skillnaden mellan lax och öring och hane och hona?’.
Vi kan helt klart se problematiken med hybridhonor under höstens lek, men vill inte införa ‘skyddsjakt’ på dessa. Priset hade varit ett stort antal av ‘rena’, dödade lax- och öringhonor som bedöms som hybrid av misstag och i onödan. Det är inget antagande utan en erfarenhet! Man ser en markant ökning av ‘hybridfångsterna’ under de åren med fångstbegränsningar för laxhonor och även på våren när utlekta laxhonor är fredade. Vi är tyvärr tvungna att konfiskera ett betydande antal laxhonor varje vår när det råder honlaxförbud och (för)svaret är alltid det samma: ‘Jag trodde det var en hybrid’!
Däremot kan vi inte instämma att hybridproblematiken kan härledas från ett sönderavlad bestånd. Mörrumsåns laxbestånd har varit helt självreproducerande sedan mitten av 90-talet och havsöringarna tas slumpvis på hösten utan att använda samma avelsfisk som i vissa andra odlingar.
Hybridproblematiken är mycket mera omfattande än så. Vi hoppas att diskussionen kring tiaminbrist (vitamin B) och till följd av detta felvandring och möjligtvis nersättning av arterkänningsförmåga inte har missats av alla entusiastiska fiskar som lever med gamla sanningar som har spridets av erkända sportfiskejournalister och fiskeprofiler.
En annan ‘regeländring’, som har skapade lite förvirring är följande formulering: ‘Ni som tänker att sätta tillbaka fisk, fiskar givetvis hullinglös’.
Hör och häpna, förra årets formulering lät ‘Ni som tänker att sätta tillbaka ALL fisk, fiskar givetvis hullinglös’…
Skillnaden är alltså ordet ‘all’ och anledningen till omformuleringen är att fler och fler fiskare väljer att återutsätta mellan 80 och 100 %. Vi tycker att alla som återutsätter merparten av sina landade fiskar bör tänka över sitt krokval för fiskens välmående skull!
Ingen tvingas att använda hullinglösa krokar, men precis som i många andra frågor såsom val av lina, bete och utrustning appellerar vi på sportfiskarens sunda förnuft.
Vissa är tydligen betydligt sämre på att läsa mellan raderna än andra när det gäller Mörrums Kronolaxfiskets inställning till C&R.
Vi har ‘anklagats’ många gånger att vi är förespråkare för Catch & Kill, men det är felaktig! Vi valde att våra kunder och gäster få avgöra om de vill ta hem fångsten (så länge det är enligt våra regler) och den frivillighetsprincipen vill vi hålla fast vid. ‘Frivillighetsprincipen’ känns som ett betydligt bättre alternativ än påtvingad C&R. Jag minns själv hur viktigt det var för mig i tonåren att visa upp fångsten hos föräldrarna och hur gott det var med självfångat fisk på middagsbordet. Vi tror många känner igen sig och ser sportfisket fortfarande inte som en ‘inne-sport’ utan som världens bästa avkoppling i fin miljö med möjlighet till en underbar middag i goda vänners lag efter en framgångsrik blanklaxfight eller möjligheten till att ta sitt livs fisk med hem – oavsett om det är en 20-kilos lax för den erfarna fiskaren eller en 3-kilos öring för nybörjaren. Däremot kan jag inte försvara varken uttaget av en smal, utlekt och sårig öringhona på våren eller återutsättning av en helt slutkörd och blodsprängd blanklax i varmt vatten på försommaren!
I och med sänkningen av den tillåtna dagsfångsten från två fiskar till en laxartad fisk ser man klart och tydligt ett försök från våran sida till ett mera medvetet uttag av våran viktigaste resurs – lax och öring! Visserligen kan det vara ‘surt’ att fånga en 6-kilos blänkare i tredje kastet på morgonen, en 15-kilos lax efter en timmes fiske i maj eller en mega-öring i första vändan på en tidig höstmorgon, MEN det är fortfarande upp till var och en fiskare att fatta beslutet om liv och död.
Vill man ta hem fisken är man tvungen att avbryta fisket för dagen, väljer man att släppa tillbaks den så får man fortsätta. Det är inte svårare än så!
Jag träffar många före detta ‘Catch & Killare’ i olika sammanhang såsom mässor och föredrag och det vanligaste svaret man får angående deras tidigare agerande är ‘vi visste ju inte bättre då’, men jag undrar vem som tar sig rätten att döma de som är i samma läge nu?!
Vi hoppas att sportfiskarna kan hjälpa varandra i C&R frågorna istället för att smutskasta varandra!
Ulf Sill/
Mörrums Kronolaxfiske
Lämna en kommentar