Jullov och jakt på storgädda.

Home/Övriga inlägg/Jullov och jakt på storgädda.

Jullov och jakt på storgädda.

20121230-101723.jpg

Robins fantastiska gädda ” Agnes ” Nytt PB 118 cm och 11,5 kg

Nu är det jul igen.

Härligt! Robin och Julia har lov och hela familjen ska upp till Nyköping för att fira jul med farmor och farfar. Det är en fantastiskt härlig helg med mycket god mat samt umgänge med släkt och vänner.
Men jag och Robin har en annan längtan denna tid också. Vi vill ut på ett litet vatten som vi har möjlighet att fiska på då och då. Det är en ganska liten och grund sjö, men håller ett extremt bra bestånd av gädda, och stora finns det med.

I år bestämde vi att vi skulle fiska två dagar, juldagen samt två dagar senare. Min far brukar alltid vara med dessa dagar, men avstod tyvärr när vädret blev varmare. Stöp och dålig is är inget för honom. Och det hade han rätt i, det var fruktansvärt att bara ta sig fram på isen. 10 cm blötsnö, 3 cm is som nästan höll, 20 cm sörja och till sist 8 cm kärnis.

För tre år sedan fångade min son Robin sitt livs första isgädda här. Fisken var också hans livs största gädda. Tyvärr hade vi missat vågen när vi packade så vi kunde endast mäta den. 114 cm!! En grym fisk. Den gången fångade vi endast någon fisk till och missade några. Men året innan hade vi fått känna på vad sjön gömde i sitt mörka vatten. Under några timmar kämpade vi med flera riktiga krokodiler. Men eftersom vi inte börjat fiska med ismetespön ännu, utan fortfarande hade angeldon, så räckte inte utrustningen till. Då bestämde vi oss för att fixa spön så fiskarna kunde rusa lite. Och det var räddningen när Robin landade sin fisk ett år senare.

20121230-101619.jpg

2009 Första gången Robin fångade Agnes då var hon 114 cm

 

Min mycket gode vän Dennis som sedan 13 års ålder följer mig världen runt på olika fiskeäventyr, är också med tillsammans med sin bror Petter under dessa heliga dagar. Dennis jagar sin första 10+ fisk och börjar nog närma sig.

Juldagen, det snöar ymnigt och sikten är dålig. Isen är mycket blöt och tung, väldigt jobbigt. Vi har tyvärr inga levande mörtar med oss den här dagen, men Dennis har fixat 35 st döda i 300-500gr klassen. Jag tänker att det ska säkert fungera på stora lata gäddor.

Dagen går och det händer inte något. På eftermiddagen kommer så det första fället, men fisken har dragit in i vassen och lossnat. Kul ändå eftersom jag började misstänka att problemen med en bäver som byggt en damm i sjöns utlopp året innan hade gått hårt åt fiskarna i sjön. Vattnet höjdes då med ca 50 cm och det skapade en övergödning, som i sin tur ledde till extrem syrebrist. När vi fiskade den vintern dog mörtarna efter ett par minuter i vattnet. Åtgärder togs och bävern flyttade igen.

Precis när det börjar skymma, springer Robin på ett fäll. När han krokar ser jag på långt håll att detta är stort. Väl framme efter en 100 meters språngmarsch i knädjup slask, kommer fisken in första gången. Robin som är lite blyg säger ” plus 5!” Ha ha! Säger jag. Det är garanterat ditt PB. Efter någon minut lyckas jag få tag på gällocket och lyfta fisken. Vi jublar, vilken fisk!! Snabbt åker våg och måttband fram. Allt går mycket snabbt, och på någon minut är fisken mätt, vägd och fotograferad.

Dennis säger att han tyckte fisken var lik den Robin fått året innan på samma plats. Vi tar fram bilder på den fisken och jämför, javisst är det den. Samma fisk, nästan samma plats så när som på några meter. Vilken revansch för Robin som under lång tid funderat på vad hans livs fisk vägde. Nu har hon växt 4 cm och är mäktiga 118c m vikten fastställs till 11,5 kg. Ett riktigt härligt PB.

 

20121230-101758.jpg

Äntligen är Agnes vägd och Robin kan få ett giltigt PB. Jämför teckningen med bilden ovan så ser ni att det helt klart är samma fisk.

 

Vi landar endast en fisk denna dag, men det känns som ett fantastiskt resultat. Jag grunnar fortfarande på hur det gick när sjön fick syrebrist. Är det endast några fiskar som klarat sig?
4 fäll på en hel dag är ju inte mycket, och två av dem är vi inte ens säkra på..

Dag 2, varmt, blåst och regn..

Undrar om vi ens kan komma ut på isen? Det ska bli kallare under dagen och sedan bli minus till kvällen.

Väl framme med 30 fräscha, pigga men lite små mörtar, får vi till vår stora glädje se att isen klarat sig bra mot det varma vädret. Däremot så är vattnet och slasket på isen fruktansvärt.
Vi har förborrat några hål innan vi åkte hem förra gången så det går snabbt att få ut spöna.

Dennis som kom själv idag är klar med sina spön och jag och Robin har 3 kvar när första fället kommer. Fisken har bara petat av mörten, då kommer nästa och Dennis landar en svårt biten kilofisk.
Gött tänker jag, då finns det fler kvar. Sedan brakar det loss. Innan klockan är 12:00 så har vi 22 fällningar. Tyvärr landar vi inte många fiskar men det är kul att se att sjön fortfarande håller sin standard. Största fisk får jag på ca 3-4 kg.

 

20121230-101824.jpg

En av dagens vackra gäddor.

Huggperioden fortsätter och ibland hinner vi inte med. Fyra spön fäller exakt samtidigt och med ca 70 meter mellan dem. Vi spränger lårmuskler och är helt slut. Att springa gång på gång i detta knädjupa slaskhelvete tar på krafterna. För varje steg håller mellanisen nästan.. Alla som vet hur detta är kan förstå blodsmaken i munnen. Vi försöker flytta ihop spöna lite så det inte blir för långt. På ett spö har vi sju fäll, ett spö ger fyra fiskar ur samma hål. Vi hinner inte grilla korv, knappt ta en klunk kaffe.

 

När eftermiddagen kommer lugnar det ner sig något. Ingen stor fisk ännu, men vi har några spön som stått väldigt lugnt under hela huggperioden. Teorin är att det förmodligen är en stor jäkel som håller reviret i den viken, så de små vågar inte in där.
Plötsligt fäller spöet längst in i viken. Det är Dennis spö, fisken går fint och Dennis krokar. Det blir väldigt tungt och det ser ut som han sitter fast i botten. Då kommer det två tunga gung, fisken följer sakta med mot hålet. Flera gånger ser det ut som den fastnat, men varje gång svaras pressen med något riktigt tungt gung i spöet. När jag gör mig beredd på att se den i hålet, så spottar den ut betesfisken. Troligen var den aldrig krokad utan höll bara fast i mörten. Därav det lugna beteendet, inte en enda rusning. Dennis skriker ut sin besvikelse, faan! Tröst fungerar inte här för en hängiven sportfiskare, det är bara att låta det vara.

Vi fortsätter att missa fisk, de bara petar av mörtarna från vippan.
Jag får ett fäll på ett spö nära land. Detta har fällt flera gånger och Robin landade ganska nyss en 3 kilos ur hålet. Jag tänker att det är någon snipa som passat på när platsen blev ledig. Linan går bra när jag kommer fram. I mothugget känns det som linan går av och jag får ingen kontakt med fisken. Allt är tomt och jag vevar men får inte in linan. Rullen har packat ihop och bromsen är i botten ena stunden för att sedan helt frikoppla om det blir motstånd. Jag sträcker upp linan och får in någon meter, fisken är kvar. Plötsligt gör den en rejäl rusning, oj detta verket ju bra. Jag som tyckte den kändes ganska liten. Det blir en ganska konstig fight där rullen hela tiden rasar. Jag kan veva om det är noll i motstånd, så det blir att pumpa in fisken. Den gör en lång rusning och simmar åt sidan. Plötsligt är det helt stumt, den sitter fast. Bom stopp. Jag pressar lite men inget hände. Då släpper jag på pressen och märker att fisken är kvar, börjar pressa igen och då blir det stopp igen. Det är helt stumt och sakta börjar det gå att pumpa in. Inte ett ryck i linan…fan! In i hålet kommer en ca 1,5 meter lång näckrosrot. Alla som fiskar gädda i sådan här vegetation vet att detta är oftast slutet. Linan sitter fast på mitten så Robin måste ner med armen till armhålan för att få tag på den. Robin skriker till, den är kvar! Gäddan drar iväg på en långrusning igen med hela roten och allt. Nu börjar jag bli orolig att linan ska gå av. Efter ett par rusningar och försök att få upp roten så lyckas Robin få bort den. Fisken är ändå stark och det tar en stund innan Robin kan ta ett stadigt grepp om gällocket. Upp kommer en fantastiskt välgödd gädda.
105 cm och fina 9,6 kg.

20121230-101902.jpg

En fin avslutning på Julfisket.

 

Vi får någon mer fisk men det avtar i aktivitet mot kvällen. Dennis får lite plåster på såret med en 5 kilos, men i huvudet snurrar bara de tunga gungen från viken. Havsörnen seglar sakta över isen och tar en titt om vi tänker lämna kvar något åt honom. Det skymmer och börjar bli ganska kallt, vi är fantastiskt nöjda och beger oss hemåt.
Men snart är vi tillbaka lita på det.

Snart spöböj igen…..Jonas

 

 

20121230-101920.jpg

På återseende!

 

 

 

 

 

 

 

 

By | 2012-12-30T09:44:36+00:00 december 30th, 2012|Övriga inlägg|0 Comments

About the Author:

Leave A Comment